Tre dagar

Ja så länge får jag vara ledig nu! :D  Känns som om den är välbehövlig! Lite förkyld och stressigt på jobbet. Igår fick jag göra det jag har svårast för.... torka upp en jäkla megaspya från golvet. Fy fan!! Var ju halvvägs uppåt väggarna. Tur för patienten att han bara spydde en gång *morr*

Till något roligare. Snön vräker ner, vilket betyder mjukare backar i fjällen. Då kanske jag skulle våga mig upp på snowboard igen. Fast nu är jag ju ensam om att åka..... kanske....... hmmmm. Kan man skriva klausuler i "vi ska inte träffas på ett tag"  ;) hihi  Ska upp och ha en skön dag i Åre imorrn i alla fall, om inte förkylningen blir värre. Ska bli riktigt skönt och mysigt det! Plaska runt i poolen med en badanka eller två.

Läste nåt bra på jobbet idag... måste nog skriva av det nästa gång jag e där. Handlade typ om att man inte ska fokusera på att en dag hitta sig själv/bli den man vill vara/känna sig hel och lycklig.... för under den tiden blir man blind för allt bra som dyker upp längs vägen. Och målet man har kanske man ändå aldrig når. Kom att tänka på en person när jag läste det där...... Ett citat av det hela kommer, för er som inte riktigt hängde med i svamlet ;)  Kom även att tänka på vad Malin sa igår under middagen. Varför stänga ute nån man tycker om för att man mår dåligt, istället för att se det som en ljuspunkt i tillvaron......... Only god knows! Dagens rader från min djupare sida...

Har förrsten två riktigt roliga helger framför mig. Bröllop i Stockholm nästa helg och helgen efter det är det dansmara i Ö-vik. Det ska bli grymt kul!! Ska passa på att hälsa på åtminstone två killkompisar i Sthlm. Är ju inte där så ofta nu för tiden. Och i Ö-vik ska jag fira min födelsedag. Fyller ju år 2/2. Shit... närmar mig 30... haha.. Men det är ingen fara. Känner mig ung än! Och den kända biologiska klockan håller sig riktigt lugn just nu! Kommer ju få snusa bebis snart i alla fall, om allt går bra under vägen. Har redan anmält mig som nanny ;) 

Mår faktiskt riktigt bra idag. Klart jag dippar i känslorna emellanåt..... men på ett medel är det bra. Försöker komma till en acceptans över att jag inte kan förändra nåt. Jag menar... jag kan ju önska och önska.... men de enda känslorna jag kan göra nåt åt är ju mina egna. Jäkligt svår tanke ibland, men det är ju så. Kan ju bara vara den jag är och vänta på att nån ska tycka om mig som jag gör :D

Dags att sno ihop en middag. Hungrig hungrig!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback