angeleyes79

Såg ett program ikväll. Ni vet ett sånt där nyttigt som får en att tänka efter, vad är det som är viktigt här i livet. Det handlade om tre svenska familjer som spenderat 3 veckor i olika stammar mitt ute i djungeln. Var så intressant att lyssna på deras insikter om att faktiskt leva i nuet och inte stressa och planera sönder våra liv i sökandet på nåt som man egentligen inte vet vad det är. Tror vi brukar kalla det lycka!
Jag är verkligen ingen människa som är gjord för att leva i ett i-land 2009. Men jag vet ju också att hela min kropp känns skönt mysko när jag hör indian-chant och joik. Även om det inte går att leva som urbefolkning här idag så skulle jag sjukt gärna göra en sån där resa som de där familjerna gjorde. Som en av mammorna sa: "Det var visserligen en fysisk resa, men den största resan var den inre resan". Är en av mina största och äldsta drömmar, att bo med indianer. Min indian bor än så länge inom mig och på min ena skuldra.

Nu var det veckor sen sist.... så nu börjar saknaden komma så sakta. Underbara människor har ju den inverkan på en. Man bara älskar stunderna man träffas, lever på ruset ett tag efteråt och när det lagt sig.. det är då man börjar längta tills nästa gång. Som tur är finns det alltid datum för när denna nästa gång kommer bli. Nedräkning gör ju oftast att det finns lite pirr med i den där saknaden. Idag är det en dag mindre än igår. Gillar det!!

En annan liten nedräkning är mina två pass som jag har kvar här i Sundsvall innan det blir hemresa för en vecka. Vet inte vad jag egentligen längtar efter där hemma. Kanske bara känslan av hemma.

Har även funderat på om folk glömt bort att man faktiskt kan använda en telefon för att ringa till nån. Istället sitter folk och får skrivkramp på msn och sms. Så för att knyta ihop lite med det första jag skrev. Har världen verkligen sjunkit så lågt att vi inte längre kan prata med varandra, än mindre träffas på riktigt!?

Mitt "hem" här i Sundsvall blir bara bättre och bättre. Hotade lite med att flytta hit för gott idag.. haha. Har fått gardiner och en blomma! Och tvn som jag fått låna av en arbetskollega är så skön att ha. Zappa kan vara riktigt avslappnande! Datorn må va mig bästa vän när jag är på resande fot men den kräver ju en viss aktivitet.

Appropå det så var jag på BodyPump idag. Huuuur skönt var det då?! Mycket :) Fick upp tempen riktigt bra där. Så nu är jag pepp på morgondagen. Då ska jag köra lite spinning och core. Har ju en görsnygg klänning som väntar på mig på posten hemma. Längtar!!

Sitter nu efter ännu en arbetsdag och lyssnar på Zlips liveskiva. Vet inte vilken tur i ordningen det är :P Har fått vissa favoriter och My love gör Melissa sååå bra! Den brukar va det sista jag lyssnar på innan jag somnar Visst kan man få lustiga rutiner. Skyller på alla handspritsångor jag andas in om dagarna. Hade så mysigt på jobbet idag. Tre småbebbar som mådde som prinsar. Åt, sov och bajsade ;) Vilket liv va! Bara tre pass kvar här nu innan jag åker hem en vecka. Ska bli skönt att komma hem lite ändå. Funderar på när jag ska planera in en tripp till Strängnäs och kolla in den omtalade jurymedlemmen lite nämare ;)

Tills nästa gång...

Är för det första så sjukt roligt att vara tillbaka i Sundsvall och jobba med dessa underbara människor. Gud vad jag älskar mitt jobb och är så tacksam för att kunna känna så. Har fått känslan av att många människor jobbar kvar med sådant de tröttnat på för 10 år sen.

Har även upplevt hur det är att känna sig som en älskande människa, den underbara känsla som kommer när man talar om och visar vad man känner för någon. Glädjen hos den personen gör att man ler inombords så det är så befriande. Tycker folk alltid borde tala om vad de känner. Lite med tanken av att man inte vet vad som händer imorgon, så varför inte tala om det idag när man har chansen. Det uttjatade men mycket kloka carpe diem.

Innan jag började jobba kl 14 idag var jag en sväng till Birsta för att slå ihjäl lite tid. Och där.. på Gina... hittade jag på en 49kr-ställning en supersöt klänning som jag provat för nån vecka sen men inte riktigt unnat mig. Vilket klipp!!! Köpte även ett sensuellt vitt linne på samma ställning. Två superbra plagg för 98 kr. Tjitjing :D  Och en liten reflektion från hemfärden.. jag avundas inte den person som fick motorstopp i en rondell i Birsta, på en söndag i värsta rusningstrafiken :p

Över till något upprörande!!! Blev så sjukt glad igår när jag såg underbaraste Melissa i rutan igår på Dansbandskampen.. och så blev jag så sjukt förbannad idag när jag läste hennes blogg och sedan klickade in mig på Expressen. Vilket jäkla skitsnack från folk. Klagande, trångsynta, tåkiga, dömmande svenskar. Såna här dagar är det pinsamt!!! Hur kan man dömma ut en sån underbar, karismatisk kvinna efter att ha sett henne i rutan några minuter av sitt liv????? Jag kan nästan lova att alla skulle ändra åsikt om de skulle träffa henne in person. Så nu spyr jag en stor stor galla på svenska folket och ger en stoooooor tröstkram till Melissa som blev sågad på det där viset. Tror och hoppas att hon inte tar åt sig utan tänker på alla som älskar henne precis som hon är!

Ja... men nu har jag nog rensat ur det dagen bjudit på i mitt liv!

Har gått länge sedan förra bloggen. Men jag har varit in och läst inlägget jag skrev sist.. många gånger.. bara för att påminnas om att livet kan vara gott också. För anledningen till att jag inte bloggat på nästan ett halvår är att sommaren har varit riktigt tung. Har gått igenom det jobbigaste jag någonsin varit med om och det har tagit en stund att komma på fötter igen.

Men nu mina vänner..... I´m back! Och ja... livet leker igen och jag ler inombords!

Är tillbaka på neo i Sundsvall där jag bara älskar att vara. Har fått ett vik till 31 dec och det är alltid nåt! Sen har det hänt mycket andra spännande och roliga saker. I´ll keep it for my self... ;)

Ville mest bara ge ett livstecken och jag återkommer snart igen!